Backbones Kennel - Amstaff

"Storarundan" som vi kallar den här hemma är fantastisk, fin natur, bra grusväg och precis lagom stor för lite promenad och träning på samma gång.
Efter ett par regnrika dagar så strålade åter solen och det doftade riktigt gott.


Nästan hela gänget, Elton är inte med - han är ju för liten än.


Gött gumman!!


En riktig linslus är hon - eller är det husse som gillar att fota damen tro? =)

Rambo fick agera packåsna

Regnvatten - det är något visst med det!


Som sagt..

Ena minuten sol andra regn så har det hållt på nu ett tag men idag var det sol hela dagen .
När jag kommer hem är det ju glada och förväntasfulla hundar som möter mig, efter lite promenader så var det dags för ett kvällsdopp och då föll turen på Arla för hon älskar ju vatten!






Kolla svallvågen!!

Ja ta den gumman !


Duuuuuktig tjej kom till husse :)

Igår samlades vi för valpkurs igen!

På agenden stod sitt- och passivitetsövningar och jag måste få säga att våra amstaffvalpar är så duktiga allesammans. Att öva passivitet är lika viktigt som att aktivera sin hund och övningen passade lille Elton som handen i handsken (han somnade som vanligt:)

Nu har jag att jobba med i veckan på hemmaplan och tycker det känns underbart att man legitimt får träna på att vila med sin hund!:)


Gänget samlat!

Passivitetsövning - passade både Elton och matte:)

Hon vill helst vara nära honom, så mycket det bara går. Arla vid Elton. Ofta busar hon med honom och det är som att hon inte får nog av att nagga honom lite - i kinderna, i baktassarna..

Igår klarade Elton att hoppa upp i soffan för egen maskin för första gången och det var ju en stor händelse för honom. Nästa gång fastnade han halvvägs upp och då var Arla där med sin nos och buffade honom i baken, som för att hjälpa honom upp.

När Elton lägger sig till ro, kommer hon till honom och vill lägga nära, nära - helst ha nosen så att den nuddar honom.

Arla, vår underbara supermamma!

Arla håller sig alltid i närheten av Elton


Puss på dig - igen, igen och igen!

"Linda - nu ger du tusan i att börja gulla med min son!"


Zzzzzzov vid min sida..

Igår när vi gick och lade oss, så skulle Elton sova i sin egen hundbädd för första gången på länge.
(Det är ju väldigt mysigt att sova med honom bredvid sig, det har jag ju tyckt i flera veckor nu...:)

Så fort vi släckte lampan hördes försiktiga tassar över trägolvet. Hundbädden är på Andreas sida av sängen, men av någon oförklarlig anledning smög Elton runt till min sida och sedan blev det alldeles tyst i mörkret.
Jag kikade försiktigt över sängkanten och där satt det lilla underverket och bara tittade upp på mig.
"Nu var det något som inte riktigt stämde", var det som att han ville säga.

Så självklart fick han komma upp i sängen, vår ögonsten som han är...för om man ska vara konsekvent, kan man ju se det som att det är precis det jag varit när han fått sova varje natt i vår säng...eller?;)

Igår fick vi besök av Gunnar. Elton och han rusade runt och busade så där som bara bröder orkar med. Ingen av dem ville heller ge sig först, så när Gunnar åkte hem, satt Elton blixt stilla och i nästa sekund somnade han:)

Andreas och jag tycker det är så kul att träffa valparna med sina familjer, att vi bestämt att alla långväga som har en Backbonesvalp omedelbart måste flytta hit!:)


Fina Gunnar!


Elton busar, flirtar, skakar på sig - allt på samma gång:)

Ja, det är lätt att man fixar och donar för sin lilla valp och här har Elton fått ett alldeles eget litet hus. Huset är utrustat med trendigt grått golv, värmeelement och en liten parabol på taket - allt för att Elton ska trivas och ha det bra:)

Elton har besök:)

För att flytta mycket massa behövs mycket kraft - det vet vi. För att få mycket massa att flyga krävs ännu mer.
Bilderna nedan bevisar att han lever upp till sitt namn, jag menar Rambo alltså!

Elton är med för att lära sig tekniken:)


Sugen på din boll, Rambo?

Nån som vill byta plats med bollen?;)

Big Air


Jaha tar ni kort också??

Fördomar: Bara för man ser ut på ett speciellt vis så betyder det inte att man inte kan flyga!
Ps.
Bollen som är med på bilderna har hållt i ett och ett halvt år, bara ett tips!
Mvh Rambo.

Ikväll har Elton och jag tränat kontakt här hemma - det är riktigt, riktigt kul.

Passar på vid alla tillfällen som bjuds. Matdags, leksaksöverräckning och de spontana ögonkasten han ger.

(Notera gärna att leksaken matchar Elton - sånt är också viktigt..;)


Träning & Lek på samma gång!

Igår var det första riktiga träningstillfället på Valpkursen i Aneby.

På agendan stod kontaktövning med sin valp och Elton var intresserad av allt annat än mig..:)
Men mellan intressanta grästuvor och valpkompisar i närheten, så gick det faktiskt bra och det här kommer jag att träna mycket på här hemma. Ser redan fram mot nästa kurstillfälle.

Andreas blev satt på att räfsa gräs, så tyvärr blev det inga bilder från just själva övningen - men dock från fikastunden...den är ju inte heller att förakta...:)

Under teoridelen var det mycket trötta valpar i sällskapet och efter en stund hördes ljudliga snarkningar över hela Aneby - det var Elton så klart...han brås på sin matte, säger Andreas..


Välbehövlig fikapaus för både hundägare och hund

"Ge dig - jag är en Amstaff!"

Världens bästa svärmor - med världens finaste Nicko!

Bloggen uppdateras ju med jämna mellanrum - det vet ni som följer den, men vi försöker oxå lägga ut lite på hemsidan då och då så där kan man också ha lite koll! 

Just nu, några smaskiga länkar både för människa och hund! 

Tåliga leksker för din bäste vän och dig! 

Snygga kläder till honom och henne för att hedra världens absolut bästa ras!

Så har vi varit och skrivit in oss idag för valpkurs i Aneby.

Samtliga kullsyskon i närområdet är med och av åtta deltagande hundar är fem Backbonesvalpar - gissa om vi är ett supergäng!:)


Hela glada gänget!

Det gäller att lyssna uppmärksamt:)



Blivande framtida lydnadschampions, perhaps...?:)

Fri lek is the shit - yeah!

Läppbitning - är det sådant vi ska lära oss på kursen, månntro?

Det är jättebra med Facebook-världen. Då är det bara för mig att hugga ett kort från våra valpköpares fotoalbum och göra ett inlägg här av det:)

Detta tyckte jag var så fint på Luna - Backbones Runaway Bride.

Luna träffar hästar och blir kompis med dem, för att längre fram följa med matte på ridturer.
Däremot är jag högst förbryllad var det gäller om Luna får vistas i soffan eller ej - husse säger att det får hon INTE, medan matte berättade att Luna nu är jättestolt för att hon klarar att själv ta sig upp i just soffan...:)

"Elton...är du fin kille? Nu är matte här...Eeeeltooon...ska vi gosa lite...?"


"...Elton, vakna då...nu ska matte och du bli bästisar, förstår du...nu när inte husse är här.."

"...(harkel)...okej då, Elton...matte kommer väl tillbaka om en liten stund igen...då..."

:)

Igår hade vi Leo på besök och med fem hundar och lika många vuxna blev det nästan lite trångt i vardagsrummet - speciellt som fem av oss virvlade runt i lekfull dans.
Men efter en stund gick luften ur de minsta - Elton återupptog sin position som Ferdinand under sin korkek medan Leo kämpade på en stund till.
Men till slut somnade alla hundar och vi andra trodde att vi skulle få lite lugn och ro...då gick strömmen:)

Det är härligt - livet på landet:)


Full rulle - yeah! Disel avvaktar i utkanten..

Hon är för festlig, vår mamma hörru..busar heeeeela tiden med oss!

Elton hänger lite med (på) Benny.

Arla stormtrivs med sina valpar omkring sig.

Ska vi orka en stund till Elton, eller ger du dig?

Störst i kullen var han redan från början och fram till han hämtades - vår röd/vite hane.
 
Och Biffens husse var den allra första som hörde av sig till oss angående valparna.
Vi förstod att han fått en favorit redan innan han kom hit och han sa sedan att han satt som på nålar innan vi tog emot de första besökarna. Han fick komma hit som nummer ett och vi såg att han tappert försökte ge de andra valparna en chans - men vi var inte ett dugg förvånade när det var Biffen han ville ha.

Och Biffens husse var den enda som vi hörde började sjunga av glädje innan han satte sig i bilen och åkte hem:)

Häromdagen fick vi uppgift om att Biffen nu väger 9 kg och socialiserar sig med andra hundar och barn. På bilderna var han med sin husse på svamputflykt, fast Biffen letade hellre efter grodor och smög på fåglar (det senare har han ärvt efter sin mamma:)

Och på måndag ska han börja på valpkurs - det ska vi också samma dag!:)

Jag sitter här och försöker komma på om jag tycker att det är en lung och skön söndag, eller om jag är en smula rastlös. Ibland kan det vara svårt att avgöra det där:)

Igår förundrades jag över hur mitt liv förändrats sedan jag träffade Andreas. Satt i soffan och kollade teve, när alla fyra hundarna kom inrusandes i vardagsrummet (eller ja, 3½ hund kanske det är ännu så länge:)
Sedan sitter man en stund bland 16 stycken håriga ben som ska virvla runt tills alla hittat sin perfekta plats. När stillheten åter inträder i mitt liv är mina mysbyxor täckta av hundhår och ena örat lite naggat på...

Nu ska vi söndagsmysa - DET är en söndag perfekt till!:)

Hur klarar man att motså den här blicken?

Om vissa valpar hamnade i grannhusen, så fick vi även några långväga valpköpare och Pradas matte var nog den som fick åka allra längst.

Prada bor nu i norra Norrland och jag vet inte riktigt hur jag ska berätta detta för min dotter, som så gärna ville behålla just denna valp. Jag försökte lite snyggt lägga fram idén om att Pradas matte nog får ta sig an min dotter några veckor varje sommar, men jag vet inte riktigt nu i efterhand, om vi faktiskt klubbade något i den frågan:)

Prada var den lilla försiktiga tiken i kullen, men nu har vi hört ryktas att hon fått smeknamnet Piraya och att tår och fötter ligger illa till. Men det där är ju bara rykten, som sagt...;)

Som hundägare ,vare sig man har en två eller flera hundar, så är man hela tiden ute efter redskap som man använder i vardagen.
Redskapet man använder kan vara en boll, en sele ,visselpipa osv. Det kan röra sig om lydnadsträning, aktivering, roliga timmen eller bara lite relax.
När man helt plötsligt tappat inspiration och inte hittar vad man letar efter så är bara vanligt vatten ett riktigt toppenredskap som som täcker alla sorters aktivering. Och jag vill säga de flesta har tillgång till vatten en sjö i närhen en å eller t.o.m havet.
Simma, plaska, skvätta är den mest skonsamma träningen/aktiveringen för din hund och så är det ju toppenroligt eller hur?


Arla still going strong

Hjalmar, Arlas bror, kom på besök och då passar de ju bra att få plaska lite ihop

Hjalmar får lite hjälp på traven - Arla är där ute på sjön och väntar på dig :)

Fullt ös !!!

T.o.m på en skogspromenad hittar man ju vatten mitt på vägen, Rambo svalkar sig och dricker efter lite klöverväska.

Idag har vi haft besök av Gunnar och delar av hans stora härliga familj. Han hade vuxit rejält sedan vi såg honom senast och är nu högre i mankhöjd än Elton, även att Elton nog är lite rundare om lilla magen.
Arla hade en stund tre av sina valpar runt sig i hundgården och hon måste undrat vad det var frågan om, hon som säkert nu trott att alla flyttat hemifrån för gott.
Men de var så härliga att se tillsammans. Och så roligt att se hur alla barn och ungdomar i Gunnars familj månar och pysslar med honom.

Lite extra kul är det också att Gunnars matte och husse har en bror till Arla sedan innan - Hjalmar.

Igår fick jag bekräftat att tankeöverföring fungerar!

Jag började längta efter Leo, kom på att jag inte sett honom på hela veckan och en halvtimme efter den tanken stod Leo med tillhörande husse i hallen och sa hej:)

Kvällen tillbringade vi hos Leos "morfar och mormor" och trots att det var mycket folk och hundar i omlopp, låg Leo lugnt och tryggt vid sin matte/husse och mig (hos mig, för att jag gick och snodde honom hela tiden:)

Det är väldigt kul att några av valparna hamnade i närområdet!

Att filmtiteln Braveheart skulle finnas med i Backbones "Movie-Collection" var tämligen självklart - likaså att det blev Loke som fick namnet.
För en krakigare valp har jag aldrig skådat (nu har jag ju i och för sig bara skådat denna vår första valpkull, men ändå...:)
Loke var den minsta av valparna vid födseln och det första dygnet höll jag andan varje gång jag kikade ner i valplådan - visste inte om han fortfarande andades eller inte.
Men Loke klarade sig finfint och med tiden har han tagit för sig mer och mer.
Min vän Pernilla tog honom till sitt hjärta, kattmänniska som hon är, och hon sa att hon skulle komma att bli tvungen att följa hans utveckling resten av hans liv. Hon är sån Pernilla, vurmar för de som hon tycker..ja, hur ska jag säga det...hmm...jo, alltså - hon döpte honom i alla fall till Skräpet...

Nu har Loke fått sitt hem hos vår bonus-ungdom Victor. Han kommer och hälsar på oss då och då (till Pernillas stora belåtenhet). Loke syftar jag alltså på, även att Victor är lika välkommen han.

Loke brukar hänga lite med Elton och Arla, ser upp till Rambo och retas med Disel. När han har tid kryper han upp i mitt knä för att gosa en liten stund:)

Foto: Victor Green

Nu har turen kommit till en uppdatering om lilla Chica.

Jag tror att jag på något sätt fäste mig på olika sätt vid valparna vid olika tidpunkter och Chica var jag svag för på grund av hennes fina symmetriska teckning.
När Chicas matte kom hit första gången ansträngde sig Chica till det yttersta för att få uppmärksamhet - och det lyckades hon ju bra med:)

Ja, det verkar mest bli inlägg om valparna i den här bloggen...:)

Luna är vår grå tik, en färg som visade sig vara högintressant - jag tror vi hade kunnat sälja henne sju gånger om:)

Men Luna var väldigt bestämd i sitt val av matte/husse. Hon fullkomligt rusade fram och kröp upp i sin mattes knä och sedan lämnade hon inte den platsen utan somnade nöjt - kanske visste hon på något sätt att dessa personer förälskat sig i henne redan innan de kom hit?!:)

Den här bilden fick vi innan Luna blev hämtad...en liten prinsesskrok till det rosa kopplet...hur bra kan det bli?!?:)

Idag har vi varit på familjesammankomst och ätit det godaste som finns - kräftor!

Trots att det var första gången jag träffade Andreas systrar med familjer, så satt jag utan att skämmas kvar tills sista kräftan var borta.

Och så fick vi ju träffa lilla Nicko (Backbones Titan). Han försöker samsas så gott det nu går med Pelle, katten i huset:) Passade så klart på att kela lite med Nicko, men jag hade många konkurrenter.

Efter den långa värmeböljan och mycket kring valpar och annat var det skönt att hamna på lite sandlådenivå igen:)

Det är otroligt att se hur Arla svarar på träning och bus efter en sådan tuff uppgift som det är att ha tolv stycken valpar.

Givetvis var det extra kul att jaga leksaker i sandtaget om man är två, tyckte både Arla och Rambo.

Nu har alla våra valpar hittat sina hem!

Det har varit en jätterolig resa och vi önskar alla härliga valpköpare lycka till med sina småttingar.

Vi fortsätter att göra inlägg och uppdateringar om hur det går för vår första kull, allteftersom vi har kontakt med alla hussar/mattar:)

I Valpdagboken på vår hemsida har ni kunnat följa hur imponerade vi hela tiden varit av hur Arla skött och hanterat sina små.
Men med 12 småttingar är det ju högst normalt att det tog på Arlas krafter, hon slankade till sig jämfört med hur hon brukar se ut (varför blev det tvärtom för mig, undrar jag?:)

Men nu har Andreas börjat jobba så smått med vår supermamma igen. Eftersom Arla älskar vatten har det blivit simning efter husse i kajaken som stått på agendan de senaste veckorna.

Det är så kul att se hur uppspelt Arla blir, bara hon får på sig "vatten-selen". Hon fattar direkt vad det handlar om. Och det är underbart att följa hur snabbt hon svarar på träningen, hon börjar redan se ut mer som vi är vana att se henne!







Foto: Victor Green

Nu börjar vi kommunicera i bloggform istället:)

Här kommer vi givetvis att uppdatera hur det går för våra småttingar runt om i landet, men även om det vardagliga som händer här på kenneln med träning, utställningar osv.

Alla valpar har hittat toppenhem och nu är det bara lilla Louise som ska hitta en matte/husse.

Backbones Louise

Lousie är en lugn liten tjej, som gillar att gosa och kela. Hon är nyfiken och busar gärna runt med sina syskon, men väljer oftast att lämna leken efter en liten stund. Hon är väldigt kontaktsökande och anmäler sig alltid frivilligt till en stund i famnen.
Färgen är röd med vita tecken/svart mask. Hon är otroligt näpen och söt och vi tror att hon kommer att bli en mycket tillgiven fröken när hon blir vuxen, som kommer att vara lätt och smidig att ha med att göra.

(Och jag misstänker att min dotter kommer att vilja vara med och godkänna den/de som vill ge Louise ett nytt hem...:)