Backbones Kennel - Amstaff

Ja, nu verkar det som att alla "våra" valpar växer så det knakar runt om i landet.

Så här stor och fin tjej har Chica blivit nu!


Sussar sött!


Soffmys med kompisen Ninja


 Söta tjejen!


Säg den som inte blir charmad av en amstaff?!:)

Poserar fint!

Ja, Prada tränar apport uppe i Norrlandsskogarna och enligt matte Camilla är hon superduktig (så klart, hon är ju en amstaff:)

Jättekul att höra om hennes framgångar och framför allt se de underbart härliga bildbevisen!




Naaaw, söt som socker!


Apport av handske

Apport av kamprulle

Apport av träapport


Inte alla valpar som bär en metallapport (säger vi stolt:)

Efter det här träningspasset somnade Prada som en stock med storebror Baxxe.

Dotterns favorit i kullen var hon hela tiden valparna var kvar här i Sund.
Visste inte hur hon skulle ta att Pradas matte bor så lååångt upp man bara kan komma i vårt land...men när hon hörde att det var Camilla som skulle ta hand om Prada, var det helt ok:)

Här kommer lite bilder från Norrland och Pradas familj!


Prada med matte och "storebror" Baxxe


Prada agerar kudde åt Baxxe:)


Sötis-gumman!


Sitta fint - så fint!:)

Fick många fina bilder och ett mail från Boss husse och matte nu i helgen - det är alltid lika roligt när vi hör av "våra" valpar (den har ni väl inte hört innan?!?:)

Boss väger nu 12 kilo och har fått en rolig kompis - en amstaffkille som man kan leka så där amstaffigt med!:)

"Fånga mig om du kan!"




Fina Boss!

"Va, vad det någon som sa något?"

Igår fick vi besök av Gunnar. Elton och han rusade runt och busade så där som bara bröder orkar med. Ingen av dem ville heller ge sig först, så när Gunnar åkte hem, satt Elton blixt stilla och i nästa sekund somnade han:)

Andreas och jag tycker det är så kul att träffa valparna med sina familjer, att vi bestämt att alla långväga som har en Backbonesvalp omedelbart måste flytta hit!:)


Fina Gunnar!


Elton busar, flirtar, skakar på sig - allt på samma gång:)

Störst i kullen var han redan från början och fram till han hämtades - vår röd/vite hane.
 
Och Biffens husse var den allra första som hörde av sig till oss angående valparna.
Vi förstod att han fått en favorit redan innan han kom hit och han sa sedan att han satt som på nålar innan vi tog emot de första besökarna. Han fick komma hit som nummer ett och vi såg att han tappert försökte ge de andra valparna en chans - men vi var inte ett dugg förvånade när det var Biffen han ville ha.

Och Biffens husse var den enda som vi hörde började sjunga av glädje innan han satte sig i bilen och åkte hem:)

Häromdagen fick vi uppgift om att Biffen nu väger 9 kg och socialiserar sig med andra hundar och barn. På bilderna var han med sin husse på svamputflykt, fast Biffen letade hellre efter grodor och smög på fåglar (det senare har han ärvt efter sin mamma:)

Och på måndag ska han börja på valpkurs - det ska vi också samma dag!:)

Om vissa valpar hamnade i grannhusen, så fick vi även några långväga valpköpare och Pradas matte var nog den som fick åka allra längst.

Prada bor nu i norra Norrland och jag vet inte riktigt hur jag ska berätta detta för min dotter, som så gärna ville behålla just denna valp. Jag försökte lite snyggt lägga fram idén om att Pradas matte nog får ta sig an min dotter några veckor varje sommar, men jag vet inte riktigt nu i efterhand, om vi faktiskt klubbade något i den frågan:)

Prada var den lilla försiktiga tiken i kullen, men nu har vi hört ryktas att hon fått smeknamnet Piraya och att tår och fötter ligger illa till. Men det där är ju bara rykten, som sagt...;)

Idag har vi haft besök av Gunnar och delar av hans stora härliga familj. Han hade vuxit rejält sedan vi såg honom senast och är nu högre i mankhöjd än Elton, även att Elton nog är lite rundare om lilla magen.
Arla hade en stund tre av sina valpar runt sig i hundgården och hon måste undrat vad det var frågan om, hon som säkert nu trott att alla flyttat hemifrån för gott.
Men de var så härliga att se tillsammans. Och så roligt att se hur alla barn och ungdomar i Gunnars familj månar och pysslar med honom.

Lite extra kul är det också att Gunnars matte och husse har en bror till Arla sedan innan - Hjalmar.

Igår fick jag bekräftat att tankeöverföring fungerar!

Jag började längta efter Leo, kom på att jag inte sett honom på hela veckan och en halvtimme efter den tanken stod Leo med tillhörande husse i hallen och sa hej:)

Kvällen tillbringade vi hos Leos "morfar och mormor" och trots att det var mycket folk och hundar i omlopp, låg Leo lugnt och tryggt vid sin matte/husse och mig (hos mig, för att jag gick och snodde honom hela tiden:)

Det är väldigt kul att några av valparna hamnade i närområdet!

Att filmtiteln Braveheart skulle finnas med i Backbones "Movie-Collection" var tämligen självklart - likaså att det blev Loke som fick namnet.
För en krakigare valp har jag aldrig skådat (nu har jag ju i och för sig bara skådat denna vår första valpkull, men ändå...:)
Loke var den minsta av valparna vid födseln och det första dygnet höll jag andan varje gång jag kikade ner i valplådan - visste inte om han fortfarande andades eller inte.
Men Loke klarade sig finfint och med tiden har han tagit för sig mer och mer.
Min vän Pernilla tog honom till sitt hjärta, kattmänniska som hon är, och hon sa att hon skulle komma att bli tvungen att följa hans utveckling resten av hans liv. Hon är sån Pernilla, vurmar för de som hon tycker..ja, hur ska jag säga det...hmm...jo, alltså - hon döpte honom i alla fall till Skräpet...

Nu har Loke fått sitt hem hos vår bonus-ungdom Victor. Han kommer och hälsar på oss då och då (till Pernillas stora belåtenhet). Loke syftar jag alltså på, även att Victor är lika välkommen han.

Loke brukar hänga lite med Elton och Arla, ser upp till Rambo och retas med Disel. När han har tid kryper han upp i mitt knä för att gosa en liten stund:)

Foto: Victor Green