Valpinkallning utan clown
Men...jag har ju helt glömt av att rapportera från senaste valpkurstillfället. Kanske beror på att jag igår chockat insåg att jag blivit tonårsmorsa - jag satt och räknade och räknade, men jag fick inte ihop det här med antal år mellan sonen och mig...;)
I alla fall var det inkallning som vi skulle träna på i måndags. När vi tränade enskilt gick allt jättebra och både Elton och jag tyckte att det var kul. Sedan skulle instruktören hålla i valpen, medan man själv sprang bort en bit.
Här var ju själva tanken att Elton skulle ha kommit till mig..vilken han i och för sig gjorde, men enbart en så kort stund att jag mest bara kände vinddraget, innan han glatt rusade vidare till de andra deltagarna och brottade omkull en av valpkompisarna.
"Ropa på honom" skrek instruktören och jag ropade. Men hörde han mig? Näe, Elton ville bara busa...
"Klappa i händerna!" skrek instruktören..men..hur lätt är det med koppel och kladdig blodpudding i händerna?
"Men gör dig rolig då!" skrek instruktören och jag ville mest bara skrika tillbaka: "Men gör det själv då!" :)
För nu är det faktiskt så att jag är ensambarn. Jag hade alltså inga syskon att leka pajas med när jag var liten... Det faller sig inte narurligt för ett ensambarn att spela clown inför andra...Så egentligen kan man ju säga att det är min mamma och pappas fel att det inte gick bra med inkallningen..:)
Om jag ser fram emot nästa gång?
Så klart - jag må vara ensambarn, men jag är ganska envis...:)
Och jag lööööv him, ål dö tajm anyway:)
