Allt blev som vanligt - bara lite varmare
Då kom hon.
När jag hade ont och var ledsen smög hon tyst fram och lade sig tätt intill.
Hon som aldrig väljer mig. Hon som brukar vara en bit ifrån.
Tröstande tryckte hon sitt huvud mot mina ben. Tittade på mig med sina nötbruna ögon.
Sedan låg vi så. Tills det onda klingade av – tills tårarna hade torkat.
Då smög hon bort igen. Lade sig en bit ifrån.
Och allt blev som vanligt – bara lite varmare.
Kommentarer
Postat av: Josefine
Och det är anledningen till varför vi har dessa individer omkring oss. Stor kram fr oss, vi tänker på er, dig. Hoppas det blir bättre snart.
Postat av: Linda
Tack, fina ni! Kramizar
Trackback
